Är det inte migrän så är det magen, sitter här omklädd för gymmet men fick lägga de planerna på hyllan då en kopp te och några salta kex satte fart på magen igen.

Tror att jag sprungit på toaletten minst 20 gånger idag. Jag har inte ätit något fett eller annorlunda så jag begriper ingenting.

All dressed up and only the toilett to go to, and on.

Det känns som om jag inte har koll. Kommit ur rutinerna, glömmer tabletterna, glömmer äta, har ingen ork eller lust att göra något. Vill bara ligga i sängen med täcket över huvudet hela dagen.

Mår bara sämre när jag inte tar tabletterna och såklart blir jag trött när jag inte äter bra. Jag vet hur jag ska fixa det men under tiden lyckas jag ju tappa taget om så mycket mer, mitt hem, ekonomin, vänner och mer.
Blir deppig av att tänka på det och orkar inte ta tag i något.

För tillfället har jag tappat fotfästet.
Och broddarna jag såväl behöver tycks vara utom räckhåll.

Vaknade med en annalkande migrän.
Jag hade två åtagande idag. Åka med dottern till stallet och äta farsdagsmiddag med föräldrar, syskon och syskonfamiljer.

Valde att åka till stallet, ibland hjälper den friska luften och ibland blir det värre vad jag än gör. Resultatet blev att jag inte kon iväg på någon middag så nu har jag betalt för fredagens nöje. Betalt färdigt hoppas jag!

Efter mycket vånda tackade jag ja till en träff med mina gamla arbetskamrater. Mina gamla, gamla arbetskamrater som jag jobbade med innan den stora ombyggnaden av arbetsplatsen orsakade att jag gick i vägen. Vi har träffats ca 1-2 gånger om året i ca 8 år och alltid haft kul.

Känner ändå att de känner mig som jag var innan och inte nu. Jag har inte heller varit med alla åren då jag inte alltid orkat. Hade inte träffat alla på 1-2 år och kände en del vånda inför det. Vågar jag dela med mig av mig själv, vad ska vi prata om, tänk om det inte känns bekvämt? Trots det tackade jag ja, visserligen några dagar för sent.

Kan bara säga att det var så värt våndan, vi pratade om vår tid ihopa, skämtade och skrattade. Vi pratade om vår hälsa, våra barn, våra djur och smått och stort i våra liv. Helt plötsligt hade det gått mer än 5 H och vi var alla förvånade över hur tiden sprungit iväg.

Jag var så glad att jag tackade ja. Jag vet att jag får betala för energin jag la på våndan och på kvällen men även om hjärnan och kroppen fick ge energi så tror jag att själen fick en stor portion energi.

Igår hade jag PTpass på gymmet, jag fick ett nytt träningsprogram som jag skall köra varannan gång i kombination med det gamla. Detta programmet är tuffare och har även mer konditionsträning i sig.

Jag har valt att ha muskelbyggande i fokus på mina program då det ger mig bättre resultat i det långa loppet. Ju mer muskler jag har ju mer förbränner min kropp. Kunde valt att ha ett fettförbränningsprogram och tappa vikt fortare men jag har gjort ett val som jag tror är hållbarare för mig.

Jag känner att det blir lättare och lättare att träna i takt med att jag blir starkare och lättare. Just nu ligger jag på -25kg. Men man får det inte gratis, rejäl träningsvärk idag på ställen där jag inte visste att jag hade muskler.

Och med en ordentlig migrän på det så blir det en kombination som heter duga.

Har precis haft en lång period med massor av migrän och magstrul.
Har inte precis tänkt på varför utan bara varit irriterad på det. Min arbetsterapeut frågade mig om jag varit stressad vilket jag inte trodde men när jag sedan inser att det var evigheter sedan jag använde mitt andningshål som är att skriva här för att jag inte orkat...

Så kanske har jag legat på för hög nivå, kanske måste jag lyssna på kroppen?

Jag vill vara på jobb tre dagar i veckan och träna tre dagar i veckan.
Det är min rehabilitering och till den kommer läkarbesök, besök hos arbetsterapeut, besök med försäkringskassan och allt annat.

Det är mammografi, cellprovstagning, tandläkare och läkare med sonen, utredning kring mage och migrän.

Hur ska jag orka vara mig, orka bry mig om mig? Ta mig tid och kraft att skriva här, ta ett bad, epilera benen, fila fötterna, åka till stallet en tidig morgon och fodra hästarna bara för att få gå i lugnet och njuta.

Jag vill orka träffa mina syskon och ibland leka med mina syskonbarn, jag vill träffa mina vänner utan att behöva göra mer funderande än att kolla om almanackan är tom den dagen.

Jag vill vara mig och om detta är mig så vill jag vara en annan mig!

Igår var jag först hos arbetsterapeuten och åkte sedan till jobb. Jag var på jobb i två timmar.
Efter det åt jag lunch, ett knäckebröd med makrill och ägg. Lade mig för att vila och sov en stund.
Lite hemmafix och sedan gymmet på kvällen. Kände på kvällen att jag hade begynnande migrän och försökte sova bort den men den hängde kvar i morse och jag tog Maxalt.

Var lite dålig på att dricka igår, drack bara tre glas vatten förutom det jag drack på gymmet. Åt lite sämre än vanligt med då det stör lite då vardagen kommer in.

7.30 proviva
9.30 banan
13.00 knäcke med makrill och ägg
16.30 knäcke igen
19.30 drack
20.00 1 dl potatismos, tre små köttbullar, kokta morötter, lite sås.
21.00 drack

Borde druckit något när jag var på jobb vid 11 och något vid 14 innan jag vilade. Borde haft ett mellanmål, typ banan till. Bättring. Undrar om jobbbesöket eller mat/ dricka kan ha med migränen att göra? Har förstås sovit lite dåligt några dagar också.

Har haft mitt andra PTpass och väntar på att träningsvärken ska slå till. Jag har fått mitt nya program som jag ska köra tre gånger i veckan, det är jättetufft och en rejäl utmaning.

Maten och drickandet börjar hitta en balans. Kan fortfarande glömma att äta om jag blir stressad men det går bättre och bättre.

Denna vecka är ganska full, PT, gym, arbetsterapeut, gäster, klipptid till sonen, fika med gamla arbetskamrater och så är det dags att börja åka till jobb ett par dagar igen.