Skrev igår om att andas och det är faktiskt det jag gör för att varva ner och när jag har små panikattacker.
Jag försöker planera in små andningspauser.

Jag gör en mindfullnessövning som heter kroppsscanning. Den finns på en skiva av Andries j Kroese.

Det jag gillar med denna övning är att man fokuserar under övningen. Vanlig avslappning har jag svårt att klara. Ofta retar jag mig på uppläsarens sävliga sätt att prata. Och att koppla av och låta tankarna vandra är bara ett sätt för min hjärna att gå in i problemlösningsläge. På skivan talar Andries själv och då på norska. Visst är pusteankare ett härligt ord.

Det finns en app att ladda ner som heter andningsankaret men jag har ännu inte provat den då jag redan överfört ljudfilena till mobilen. Det ser dock ut att finnas flera funktioner på appen så tror att jag ska prova den vid tillfälle.

Nu ska jag ta kontakt med mitt pusteankare en stund för det behöver jag för att klara denna veckan.

Det är mycket denna veckan. På torsdag åker jag och dottern till Göteborg för att gå på Göteborghorseshow med goda vänner. Vi beger oss sedan hem via Ullared på lördagen.

Känner redan stressen.
Packa kläder, sängkläder, handla och planera mat. Sätta budget.

Andas in

Låna mammas bil, fixa väckning av sonen på fredagen, hundvakt och hästvakt till fredagen och lördagen.

Andas ut

Packa sonens tävlingsväska, handla till hans matsäck, planera så att goda vänner finns tillhands för honom på tävlingsdagen då mannen är funktionär ( hemmatävling).

Andas in, andas ut

Jobb, gym, psykolog, se till att rätt kläder är tvättade och att hemmet är ok. Att hundarna får långrundor.

Andas in, andas ut.
Andas
Glöm inte andas

Det kryper i kroppen och irritationen bubblar. Håll det inne. Släpp inte ut det. Visa inget.

Vill bara vara ifred. Kom inte för nära. Rör mig inte.

Rör inget. Stöka inte upp. Väsnas inte.

Om allt är på sin rätta plats. Om allt är klart. Om allt är fixat. Kanske kan jag då kämpa emot.

Vill inte såra någon. Vill inte vara såhär. Vill inte.

Inträngd. Instängd. Utestängd.

Övernattning, vilket skrämmande ord.
Man vet ju att det ska komma en övernattning när det är lov och det är klart att sonen måste få ha vänner och kusiner på övernattning.

Fasan är att få migrän. Jobbigt att inte kunna dra sig undan och vila utan att verka konstig. Man måste ju hålla sig vaken på kvällen till barnen sover, vakna när de vaknar, se till att de får frukost, lunch och middag. Man får inte ha migrän. Man får inte trots förmodad dålig sömn och ingen vila och mycket umgänge vara trött. Känn ingen press.

När det är kompisar i samma ålder så fixar de åtminstone sysselsättning själv, de är stora nog att göra sportlovsaktiviteter själv. När det gäller kusinen är det värre då åldersskillnaden gör att de behöver lite aktiviteter för att de ska ha kul under en länge tid då lekmöjligheterna är något begränsade.

Vi har nu haft två roliga men uttmattande dagar med brandkårsuppvisning, bad, bowling och bio. Dock ingen migrän men trött, så trött. Men nu är det skrämmande över för denna gång.

Har faktiskt lyckad sova bättre ett tag. Somnar utan sömntablett vid 12 tiden och vaknar bara till någon gång. Är tröttare på dagen och behöver en liten tupplur ibland men det känns skönt att somna normalt. Skönt att känna sig lite normal för en gångs skull.

Har haft en bra helg. Var på uppvaktning på lördagskvällen och umgicks med goda vänner. Drack tom lite vin och vaknade ändå utan migrän på söndagen. Kunde följa med då sonen tävlade. HURRA!

Sedan tog vi en familjemysdag med grönsaker och dipp och film. Så härligt att kunna sitta utan att tänka på måsten, inbillade och verkliga.
Glad idag och hoppas att veckan som kommer ska fungera.

Har en decimerad planering för nästa vecka. Barnen har sportlov, bra att inte behöva upp tidigt varje dag, dåligt att inte få mina andningspauser. Nåja, nu ska jag bara njuta av tanken på denna helg. Avslappnad, förvånad och så nöjd.

Dagen började med att jag försov mig så det blev inget jobb för mig idag. Tog det lugnt på morgonen och storstädade sedan köket.

På eftermiddagen besökte jag min fina farmor som fyllde 92 år. Efter det så hjälptes vi åt att städa klart hemmet och hade sedan lite fredagsmys med kinamat.

Dagen kändes bra, lite svårt att varva ner på kvällen. Småplockade istället för att se på tv. Vet fortfarande inte hur jag ska lägga upp nästa vecka men har ju helgen på mig att bestämma mig.

Jaha, migrän igen.
Detta går ju lysande, hade inte planerat in så mycket idag men inte ens det lyckades jag med. Börjar kännas jobbigt nu.

Är detta rätt väg att gå just nu? Har jag planerat in för mycket? Vad ska jag ta bort? Ska jag planera mindre? Ska jag vara mindre på jobb? Mindre på gymmet? Mindre med barnen? Eller klarar jag allt och det är pressen som stressar?

Börjar känna mig tveksam. Ska jag följa planen veckan ut och göra en annan nästa vecka? Ska jag prova lite längre? Många frågor och få svar. Vet iallafall att jag inte ger upp för då är det ett misslyckande och jag vägrar misslyckas en gång till,igen!